den här sömnen..
Dagen har spenderats hemma hos Vickan. Skolarbete stod på schemat och effektiva som vi var hann vi med mycket idag, tur flickorna är snälla. Smillan sov förstås en hel del, nån gång måste man ju sova. Sen har det tvättats och plockat undan för fullt här hemma, och även Levi har dragit sitt strå till stacken och plockat undan sina leksaker, min duktiga kille.
Nåja nu har man inte tid att sitta här längre för nu vill tvätten bli torkad och sen blir det att kojsa framför tvn för min del, kanske man hinner få sig lite sömn i natt.
Guten nacht
typiskt
kameran såld
Helgen har varit riktigt lugn och skön. I fredags hade jag min sista praktikdag av totalt 5 veckor, så nu ska jag återgå till hemmastudier igen. Vi bjöd Vickan och Linus på middag på fredagkvällen och bara mös på. Barnen partajade med godis och popcorn vilket slutade med att hela Levi`s säng var fylld av popcorn, festligt värre :) Nicke nyfiken var i alla fall deras fredagsnöje.
Igår pyntade vi lite här hemma, tog fram julgranen och hängde upp stjärnor i fönstret. Man ser rätt tydligt vart Levi hängt sina pollor i granen, det hänger ca 5 pollor på varje gren på en länga längst ner på granen, superfint! :) Sen for vi till Chris moster Linda där vi blev bjudna på middag. Det blev dock en tidig kväll då vi åkte hem och tittade på film, Beck - levande begravd.
Nu idag blir det nog att gå på skyltsöndag och kolla runt lite.. är säkert svinkallt ute dock så vi får väl se hur länge det blir. Men nu ska vi käka lite frulle! Ha en bra dag
Tog en sista bild på Smillan innan kameran gav sig av på nya äventyr
två till på Smillan
fotomodellen
busungar
gullgumma
Smillans förlossningsberättelse
Jag har velat litegrann över om jag skulle ha lagt ut förlossningsberättelsen eller inte, det är därför den kommer lite sent. Men bättre sent än aldrig va :)
Jag vaknade vid 5 på morgonen den 7 juli, hade sammandragningar, precis som flera nätter tidigare så inget märkvärdigt med det. Jag gick på toa och gick omkring en stund i lägenheten. Kände att sammandragningarna blev lite kraftigare, men tänkte att det kanske är falsklarm ändå. Runt 5.30 känner jag iallafall att det börjar ta lite ont, så jag tänkte att det är bäst jag tar en dusch nu på en gång ifall att det kanske är på gång. Sagt och gjort.
När klockan var 6 väckte jag chris och sa att han måste stiga upp för jag tror att jag har värkar, jag var dock fortfarande osäker på om det var förlossningsvärkar men det behövde jag inte tvivla på länge till för bara 10 minuter senare började det göra ordentligt ont, så jag bad chris gå ut med nasti och köra fram bilen, medans jag ringde min lillasyster Sarah och bad henne komma för att passa Levi så vi kunde åka till sus, klockan var då 6.15.
6.30 stod jag inte ut mer, och Sarah skulle köra drygt 5 mil från älvsbyn så hon var en bit bort, så då ringde jag grannen Carro som skyndade sig över för att sitta hos oss tills Sarah kom. Jag och Chris åkte på en gång, och då hade jag börjat få ordentliga värkar, Jag låg i bilen och fasade inför den långa vägen genom sjukhuset fram till förlossningen, och hur länge jag skulle få vänta på narkosläkaren innan jag skulle få epidural. Jag kände att det tryckte på ordentligt när vi närmade oss sunderbyn.
Väl framme parkerade karlsloken längst bort på parkeringen (?!?!?!), så det var bara att traska fram till entrén där Chris frågade om vi skulle ta en rullstol, men det tyckte jag inte behövdes. Vi gick några meter när jag börjar känna första krystvärken, fick panik och sa åt chris att han ska hämta en rullstol och sen var det bara för Chris att springa med mig i rullstolen till förlossningen. Allt gick så fruktansvärt fort, men jag vet att jag halvskrek i panik att "nu kommer ungen" så fort vi kom till förlossningen och personalen öppnade ett förlossningsrum, slet av mig byxorna och gjorde en snabb undersökning där dom konstaterade att jag var fullt öppen, varpå jag krystade några få gånger och ute var Smilla, med hinnsäcken över huvudet.
Lika häftigt som första gången, om inte häftigare. Tyckte att jag var så mycket mer med denna gången och kände allt på ett helt annat sätt, säkert delvis för att jag inte tog någon smärtlindring.
Anna Smilla Karlsson
7 Juli 2010
3840 gram och 51 cm lång
irriterande
För mig gör detta att jag får släpa mina två små barn tvärs över parkeringen och på tillbakavägen dessutom med en kundvagn och sen tillbaka med kundvagnen och tillbaka till bilen.. ja, ni fattar, det blir ett himla dragandes på ungar och sjukt mycket mer jobb för mig med barn än för dem utan barn, eller med barn som kan gå själv och är gamla nog att förstå att man måste akta sig för alla bilar som kör på parkeringen.
En sak är väl om man måndagkväll klockan 21 ställer sig där, för då behövs mest sannolikt inte just dessa parkeringar..
min trötthet och lillans matvanor
När jag har praktik så ger Chris henne flaska och hon äter knappt någonting. Eller knappt och knappt men igår gav jag henne mat vid 6 tiden på morgonen och Chris väntade ut henne för att hon skulle äta ordentligt, så vid tolv smågnällde hon och han gav henne flaska, då åt hon 95 ml och det var det enda hon åt tills jag gav henne nästa gång runt 16. Kan ju vara därför hon blivit en nattätare.. Andra dagar kan hon äta två måltider med 80 ml och det är ju inte direkt heller några mängder. Hon är dock inte gnällig utan sitt vanliga glada jag endå.
Nåja en praktikvecka kvar och sen får vi styra upp detta men om det är någon som har en "diagnos" på min utmattning så är ni välkommna att lämna en kommentar!